Nyanlända elever i skolan - utmaningar och möjligheter

Anna Ekström, Generaldirektör, Skolverket

Under förra året tog de svenska skolorna emot drygt 70 000 nyanlända elever.[1], [2] Många av de kommuner som tagit emot en stor andel av de nyanlända eleverna är små och saknar tidigare erfarenheter av detta uppdrag. Det är en stor utmaning, men det kan också innebära stora möjligheter och mycket glädje. Många av de kommuner vi på Skolverket samtalar med vittnar om känslan som kan uppstå när man under en lång tid sett invånarantalet i kommunen sjunka och sedan, plötsligt återigen kan ha ett fotbollslag eller en kör. Det är en positiv utveckling som de nyanlända eleverna bidrar till. De berättar också om att de nyanlända barnen och ungdomarna tillför oerhört mycket till de skolor och samhällen de kommer till. De har kunskaper och erfarenhetet med sig som berikar undervisningsmiljön. Många gånger är de mycket studiemotiverade och kan bli viktiga motorer i kunskapsutvecklingen hos alla elever i klassen. De bidrar dessutom på ett positivt sätt till en mångfald som gör att vi alla utvecklas och lär oss mer, om oss själva, om varandra och om hela världen. Men många frågor handlar också om svårigheter som uppstår.

Majoriteten av de elever som kom under 2015 är i högstadie- och gymnasieåldern. Många av dem har fått en bra utbildning i de länder där de bott tidigare. Andra har ingen eller mycket kort skolbakgrund. Det gör att de har mycket olika förutsättningar och behov med sig in i den svenska skolan. Ett första steg som kan leda till att skolans förmåga att möta deras förutsättningar och behov ökar är att kartlägga deras tidigare kunskaper och erfarenheter. För grundskolans del är det från och med årsskiftet 2015/16 obligatoriskt att kartlägga de nyanlända elevernas kunskaper och Skolverket har också tagit fram ett kartläggningsmaterial som ska användas för detta ändamål. Detta finns fritt tillgängligt på Skolverkets bedömningsportal och går också bra att använda för att kartlägga kunskaperna hos elever i gymnasieåldern.

För att stötta huvudmännen i arbetet med att integrera och inkludera de nyanlända eleverna och den pågående skolverksamheten i varandra har Skolverket erbjudit alla skolhuvudmän att utse en samordnarfunktion. Samordnaren ska vara den person som har överblick över nuläget och behoven som rör utbildningen för de nyanlända eleverna i kommunen. I detta arbete kommer de under åren 2016–19 att få stöd av Skolverket och de olika regionala utvecklingscentrum som finns på ett stort antal lärosäten runt om i Sverige. I dagsläget har nästan 250 av Sveriges 290 kommuner utsett en samordnare.

Skolverket genomför dessutom riktade insatser som vänder sig till de kommuner som tagit emot allra flest nyanlända elever. Dessa insatser innebär att Skolverket varje halvår erbjuder 20 utvalda huvudmän möjligheten att under fyra terminer gå in i ett nära samarbete med Skolverket med syfte att öka kvaliteten i verksamheter som rör de nyanlända eleverna. Skolverket tar också fram en rad andra stödmaterial och utvecklingsinsatser som finns eller kommer att finnas tillgängliga för alla på Skolverkets webbplats.

Arbetet med att utveckla verksamheten så att de nyanlända eleverna får möjlighet att nå så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål ska förstås ske i linje med rådande reglering.[3] Några punkter ur den särskilda regleringen för nyanlända elever är till exempel att

  • de ska erbjudas plats i skolan så snart som möjligt efter ankomsten
  • deras kunskaper ska bedömas för att rektor på så sätt ska kunna fatta beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp
  • de får gå delvis i förberedelseklass under maximalt två års tid
  • de kan läsa enligt en prioriterad timplan under högst ett år.

Förutom de särskilda bestämmelserna gäller förstås övrig reglering för de nyanlända eleverna på precis samma sätt som för alla elever.

Genom forskning och beprövad erfarenhet vet vi idag mycket om vilka framgångsfaktorer som finns att förhålla sig till i arbetet med att utveckla utbildningen och höja dess kvalitet för de nyanlända eleverna. En viktig förutsättning är till exempel att det hos huvudmannen finns en plan för mottagande av och utbildning för nyanlända och att den är känd av alla. På en organisatorisk nivå kan det i övrigt exempelvis handla om att se till att eleverna så snart som möjligt får undervisning i alla skolans ämnen med parallell och relevant stöttning av en studiehandledare som planerat arbetet tillsammans med elevens ämneslärare. Även kontinuerlig undervisning i modersmålet är av avgörande betydelse.[4]

Att arbeta för att utveckla en samsyn i förhållningssätt på skolan samt att all personal tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande är andra exempel på välkända framgångsfaktorer. Det är också viktigt att ge förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever och att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande. För alla elever, men kanske särskilt för de sent anlända, är det också av stor betydelse att skolan gör upp en långsiktig studieplan för hur elevens utbildning ska organiseras och genomföras i ett längre perspektiv.[5]

På en didaktisk nivå påverkar det elevernas resultat i positiv riktning om lärarna som undervisar de nyanlända eleverna har kompetens, förmåga och engagemang för uppdraget. Framgångsrika lärares undervisning kännetecknas av att läraren leder eleven i kunskapsutvecklingen, gör eleven delaktig och utmanar och stimulerar, genom att variera undervisningen och sätta mål och förväntningar lite bortom elevens kunskapshorisont.[6]

Under 2016 har Sveriges regering fattat beslut om att införa nya bestämmelser som rör asylrätten i Sverige. Detta har medfört att antalet asylsökande har sjunkit drastiskt men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. De nyanlända elever som Sverige tar emot behöver en utbildning av hög kvalitet och tillsammans behöver vi rusta oss för att klara av att ge dem det de behöver.

Detta är ett utvecklingsarbete som vi på Skolverket gärna vill göra tillsammans med alla i Sverige som ansvarar för och utbildar de nyanlända eleverna.

 

[1]  Migrationsverket, www.migrationsverket.se

[2]  För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

[3]  Skolverket beskriver i Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever hur denna reglering ser ut och ger också råd och kommentarer till vad som behöver göras på olika nivåer i styrkedjan för att den ska uppfyllas.

[4]  Skolinspektionen (2010)
Framgång i undervisningen

[5]  Ibid

[6]  Nihad Bunar (2010) Nyanlända och lärande

När artikeln skrevs var Anna Ekström Generaldirektör för Skolverket. Den 13 september 2016 utnämndes hon till gymnasie- och kunskapslyftsminister.