Nyanländas lärande 2014-2016

Véronique Simon, Fil.dr., lektor, fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering

Integrering av modersmål och studiehandledning i Skolverkets kompetensutvecklingsprojekt

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering deltar på olika sätt i Skolverkets insatser för att förbättra inlärningsvillkoren för flerspråkiga elever.

Minst en femtedel av eleverna i den svenska grundskolan har ett annat modersmål än svenska. Läs- och skrivsvårigheter hos dessa flerspråkiga elever upptäcks inte alltid eftersom de kan misstolkas som problem med själva skriftspråkstillägnandet på ett andraspråk. Å ena sidan medför detta att många elever blir utan det stöd som de har rätt till. Å andra sidan kan flerspråkiga elever felaktigt få diagnoser som till exempel dyslexi medan deras svårigheter egentligen har med andraspråksinlärningen att göra.

Mot denna bakgrund, samt till följd av rapporten Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) från 2013, initierade Utbildningsdepartementet år 2014 särskilda satsningar för att främja nyanlända elevers lärande.

Skolverket fick uppdraget att påbörja en rad insatser kring nyanlända elevers lärande 2014–2016. Ett samarbete inleddes med Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och de lärosäten som har examensrätt i svenska som andra språk. Satsningen består av tre övergripande steg. Höstterminen 2013 satsades kompentensutvecklingar på skolledare. Från och med våren 2014 riktades satsningarna mot lärarteam med skolledare, och från våren 2015 lärare i alla ämnen. Parallellt skapas ett kartläggningsmaterial av nyanlända elevers kunskaper i alla ämnen. Detta material kommer att översättas till ett antal språk.

Under de möten som Skolverket organiserade för att förbereda satsningen framgick det att det var viktigt men också svårt att på ett bra sätt integrera lärare i modersmål och studiehandledare i de planerade kompetensutvecklingarna trots att denna lärarkategori ofta är nyckelpersoner för att skolor och övriga lärare ska ha en möjlighet att skapa en gynnsam lärmiljö för nyanlända elever. Att eleven får uttrycka sina kunskaper och färdigheter på ett språk de behärskar bör vara självklart i en demokratisk skola, men är långt ifrån fallet i många skolor i Sverige idag.

Modersmålslärare, enskilt och som grupp, hamnar ofta utanför kompetensutvecklingssatsningar och blir därför inte delaktiga i det gemensamma skolutvecklingsarbetet. Detsamma gäller studiehandledare, en relativt ny grupp av pedagoger.

Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet ansökte hos Skolverket om ett projekt för att systematisera och analysera de erfarenheter vissa lärosäten har inom området kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal som tar emot nyanlända elever. I samrådet ingår Akademin utbildning och humaniora, Högskolan Dalarna, Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet, Institutionen för Språkdidaktik och Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet samt Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet.

Genom arbetet i projektgruppen påbörjades ett nätverksbygge mellan de fem medverkande lärosätena som resulterade i rapporten »Integrering av modersmål och studiehandledning i kompetensutvecklingssatsningen inom Skolverkets uppdrag Nyanländas lärande 2014-2016«. Den ger med sina olika perspektiv underlag för hur modersmålslärarnas, studiehandledarnas och de flerspråkiga lärarnas resurser kan tas till vara för skolutveckling med fokus på mottagning, kartläggning och utbildning av nyanlända elever i den svenska skolan. Rapporten vill också inspirera och vara underlag för diskussioner kring förändringsarbete som leder till ökad integration av modersmålslärare, studiehandledare och flerspråkig personal i skolornas utvecklingsarbete.

Samrådsrapporten fokuserar på följande frågor

  • Hur kan flerspråkiga lärare som arbetar som modersmålslärare, studiehandledare, språkstödjare, övriga ämneslärare och klasslärare bli aktiva och delaktiga i Skolverkets satsning Nyanländas lärande?
  • Hur kan deras kunskap och erfarenhet tas till vara för upplägg och innehåll i satsningen Nyanländas lärande?
  • Hur kan de flerspråkiga lärarnas skilda kompetenser integreras i de olika utbildningssatsningarna? (specifika ämneslärarsatsningar, läs-och skrivutbildningar mm)
  • Hur kan kompetensutbildningar för flerspråkiga lärare bäst utformas?

Med utgångspunkt i dessa frågeställningar skapades underlag för vidare satsningar, till exempel

  • Inbjudan till teamutbildningar
    Modersmålslärare, studiehandledare och andra flerspråkiga ämneslärare har centrala funktioner i mottagandet av nyanlända elever. De medverkar i kartläggning, bedömning och i det pedagogiska arbetet med de nyanlända elevernas vidare språk- och kunskapsutveckling. Oavsett organisatoriska svårigheter är det viktigt att nämnda lärarkompetenser inkluderas i teamen. Skolan ska därför samarbeta med olika språkcentra för att säkra modersmålslärares och studiehandledares delaktighet i satsningen.
  • Specifika insatser för modersmålslärare, studiehandledare och övriga flerspråkiga ämneslärare

Satsningarna fokuserar på de aspekter som bör uppmärksammas i de kompetensutvecklingar som föreslås, nämligen

  • juridiska aspekter, skollag och författningar
  • organisation av mottagandet
  • pedagogisk kartläggning
  • tidig andraspråksutveckling
  • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen
  • studiehandledning på modersmål
  • attityder och förhållningssätt

Dessutom uppmärksammar samrådsrapporten tydligt de grupper som är betydelsefulla för nyanlända elevers lärande; framför allt pedagoger, dvs. modersmålslärare, studiehandledare och flerspråkiga lärare men även vårdnadshavare och andra flerspråkiga elever.

Det råder idag inom svenska högskolan brist på kompetens och forskning kring nyanlända elevers lärande. Arbetet i samrådsgruppen har tydliggjort behovet av ett fortsatt och utvecklat nätverksarbete mellan lärosätena. I ett sådant nätverk kan kunskaper och erfarenheter samlas och viktiga forskningsfrågor formuleras och utvecklas. Inte minst kan utvärderingar av pågående och planerade utbildningssatsningar göras. Genom nätverket kan även ett utökat samarbete mellan lärosäten och kommuner underlättas.

Kontakt

För mer information kontakta:

Véronique Simon

Véronique Simon
tel: 018-471 79 72
e-post: veronique.simon@fba.uu.se