Nyanlända elevers lärande - lärarröster

Integrering av modersmål och studiehandledning i Skolverkets kompetensutvecklingsprojekt

Véronique Simon, Fil.dr., lektor, fortbildningsavdelningen, Uppsala universitet

Inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag kring nyanlända elevers lärande har Fortbildningsavdelningen, i samarbete med Institutionen för nordiska språk och Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet, utvecklat kursen Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång (7,5 hp). Den vänder sig till team av skolledare, behöriga ämneslärare och studiehandledare som i vardagen möter nyanlända elever. Två kurser är avslutade, en pågår och en ny startar i november 2015. Alla kursdeltagare har i sina kursutvärderingar framhållit arbetet i team och kontakterna med andra lärarkategorier som positiva inslag i kursen.

Varje team får i uppgift att reflektera över vilka insatser som förbättrar mottagandet av nyanlända elever nationellt, kommunalt, organisatoriskt och individuellt och deras inkludering i den svenska skolan. Deltagarna delar med sig av sina erfarenheter kring nyanlända elevers situation, både i och utanför skolan. Många röster har hörts.

Nedan följer en sammanfattning, ofta genom anonyma citat, av deltagarnas synpunkter. Det rör sig om hinder som de möter i sitt arbete och om förslag på åtgärder som bör genomföras för att förbättra elevernas inlärning och skolframgång.

»Vi saknar en statlig styrning och nationella riktlinjer för dessa elevers skolgång«, denna lärarröst sammanfattar en syn som delas av många kursdeltagare. Det råder stor enighet om att avsaknaden av inslag kring flerspråkighet, språkutvecklande arbetssätt samt nyanlända elevers mottagande och lärande i rektors- och lärarutbildningen är ett stort problem. Även om Skolverkets nuvarande satsning är välkommen är den begränsad. Det är angeläget att det i all skolpersonals grundutbildning i framtiden ingår inslag som rör nyanlända elever, »hellre förebygga än reparera«, som en lärare uttrycker det.

Skolverkets satsning på kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper är ett annat område som ger upphov till kommentarer. Materialet tas fram i samarbete med olika svenska lärosäten och ska vila på vetenskaplig grund, vara lättillgängligt och kostnadsfritt. Det välkomnas av många eftersom det medför möjlighet till likvärdig kartläggning i hela landet. Men dessvärre har de delar som redan presenterats, framför allt bildmaterialet, fått viss kritik, då de inte anses vara anpassade till alla elevers kulturella bakgrund. Många oroar sig även över hur kartläggningen ska organiseras och över de kostnader som den medför. Kursdeltagarna anser dessutom att de som ska genomföra kartläggningen kommer att behöva någon form av introduktion eller kompetensutveckling.
Utöver kartläggningen av elevens tidigare kunskaper kan en validering av elevens betyg i hemlandet vara aktuell. Bedömningen av eleverna kan dock skilja sig åt. En lärare uppmärksammar följande, »idag bedöms eleverna olika beroende på om de har tidigare skolgång i ett EU-land eller inte. Grundskolebetyg från annat EU-land godkänns automatiskt medan grundskolebetyg från andra länder aldrig kan tillgodoräknas. Gymnasiebetyg däremot, kan valideras oavsett land.«

Många deltagare anser att samtliga kommuner, i förhållande till det totala invånarantalet, bör ta emot procentuellt lika många nyanlända barn och familjer. Vidare bör det för en nyanländ ungdom »se ungefär likadant ut oavsett var man blir placerad, när det gäller boende, utbildning, m.m. I vissa kommuner är målsättningen att nyanlända ungdomar (16–19 år) ska klara sin grundskolekompetens med åtta till tolv ämnen innan de fyllt 20 år, för att de ska kunna söka ett nationellt gymnasieprogram. I andra kommuner koncentrerar man sig på färre ämnen och läser därefter antingen vidare inom vuxenutbildningen, får praktik på en arbetsplats eller går ett individuellt gymnasieprogram.«

Det råder även konsensus om vikten av en snabbare och mer rättssäker hantering av asylprocessen för unga. Som ett team påpekar, »att leva i ovisshet kring huruvida man får stanna eller inte är en av de största stressfaktorerna för de barn vi arbetar med, och påverkar såväl det egna ’måendet’ som möjligheten att prestera väl i skolan.« Det konstateras, »att många elever har traumatiska händelser i bagaget och lever i en socialt utsatt situation«. Fortbildning efterfrågas kring hur lärare, rektorer och övrig skolpersonal ska hantera unga människor med trauman. Många kursdeltagare påtalar en brist på stöd för elever i och utanför skolan, och faran i att låta outbildad skolpersonal agera ’låtsaspsykolog’.

Insatser på många plan behövs för en förbättrad undervisning i modersmål och studiehandledning. Samverkan och samordning mellan skolor i samma kommun bör till exempel ses över för en bättre organisation. Modersmålslärarna saknar ofta pedagogisk utbildning och har ibland bristfällig kunskap i svenska, särskilt som skolspråk. Detta begränsar möjligheterna till en effektiv studiehandledning och försvårar dessutom kontakten med kollegor i de ämnen där eleverna behöver detta stöd.

Innehållet i kursplanen för modersmål anses vara kontroversiellt. Som en kursdeltagare poängterar, »för att en elev ska få betyg i modersmål måste den i dag kunna jämföra modersmålet metalingvistiskt med svenska. Detta förutsätter att eleven redan behärskar två språk, trots att det endast är modersmålet som prövas.« Att modersmålsundervisningen oftast ges efter skoltid, i dåliga lokaler, med få tillgängliga läromedel, högst en timme i veckan och att elevgrupperna är mycket heterogena är ytterligare försvårande omständigheter. Många modersmålslärare efterfrågar dessutom en högre status för ämnet och vill att elevens resultat i modersmål, som för alla andra ämnen, följs upp i elevsamtal.

Möjlighet till fjärrundervisning i modersmål och till studiehandledning på distans efterfrågas också, särskilt för ’mindre’ språk för vilka det är svårt att få tag i rätt lärarkompetens. Fjärrundervisning kräver dock, både för lärare och elev, kompetens i IKT samt tillgång till rätt tekniskt utrustning. En lärare ger följande kommentar om elevernas datorvana, »utöver kunskapen i svenska och övriga skolämnen förväntas dessa elever också snabbt lära sig ’digital literacy’. […] Majoriteten av eleverna har baskunskaper inom IKT, de kan starta en dator, öppna internet och söka efter information på nätet. Sedan kommer problemen. Lärarna förutsätter att eleverna har vidare kunskaper som att bifoga uppgifter i mail eller skriva i Word med 12 pt Times New Roman och 1,5 radavstånd.« Datorn kan vara ett fantastiskt redskap för eleverna och en resurs för språkutvecklingen, men det krävs att de har ’digital literacy’ för att lyckas i skolan.

Generellt konstateras att alla nyanlända elever är hjälpta av kontakt med andra nyanlända elever men även med elever som gått en längre tid i svensk skola och elever som har svenska som modersmål. För en lyckad integration är det berikande att samtala till exempel om företeelser i ursprungskulturen och om sitt eller sina språk. Därför råder det olika åsikter om förberedelseklasserna. De har vissa fördelar, framför allt under elevernas första tid i Sverige, men många uttrycker dock en önskan om att så snabbt som möjligt integreras i vanliga klasser. Det skulle vara positivt med en tydlig policy för att få med de nyanlända eleverna i sammanhang där de umgås med andra elever. Att få chans att använda språket i vardagssituationer och i samspel med jämnåriga är av stor vikt. En fadderverksamhet med elever från olika kulturer är utvecklande, inte bara för de nyanlända. En grupp elever som behöver särskilt stöd är de som kommer ’sent’ till Sverige. Att inom loppet av ett par år klara av åtta eller helst tolv grundskolebetyg innan de fyller 20 år, för att kunna söka ett nationellt, högskoleförberedande gymnasieprogram, är en stor utmaning. Enligt många kursdeltagare bör dessa elever få dispens från ålderskravet till gymnasiet.

Under hela kursen har rektors centrala roll lyfts fram. Organisation och resursfördelning, tillgång till studiehandledning, kompetensutveckling av all skolpersonal, policy för att främja en skola där interkultur och mångfald är naturliga inslag är bara några av de områden där ansvaret nästan helt vilar på rektor.

Kontakt

För mer information kontakta:

Véronique Simon

Véronique Simon
tel: 018-471 79 72
e-post: veronique.simon@fba.uu.se